Kärleken till 1,5 radavstånd

Idag sitter jag hos mamma i Stockholm och skriver lite uppsats innan jag ska iväg på ett möte på Ekerö av alla ställen.

Och nu till poängen…

För en liten stund sen insåg jag att jag behövde ändra typsnitt och rad avstånd i min uppstats från words auto för vanlig text nämnligen Calibri i stl 11 med 1,15 rad avstånd till universitetets standard Times New Roman i stl 12 med 1,5 radavstånd.

Och voilá min uppsats är nu typ 2/3 sidor längre! Yay!

I och för sig har jag lika mycket arbete kvar men nu vet jag i alla fall att den inte kommer bli 19 sidor lång utan troligtvis närmare 25!

Förvirrad och ledsen

Idag är ingen vanlig dag för idag mår Hannah skit.

Bröt ihop imorse över typ ingenting och igen nu för en stund sen.

Vet inte riktigt varför men det hör väl ihop med att jag känner mig så otroligt slut och less.

Jag har en miljon saker att göra och det känns som om det aldrig tar slut. Det blir svårt att se ljuset i slutet av tunneln när de andra är klara nästa vecka och sen har sommar lov medan jag har minst tre veckor kvar. Och då blir det eventuellt en vecka av dåligt samvete ledigt innan jag börjar jobba och då är nästa ledighet på mer än 2 kanske 3dagar i jul.

Det känns så jäkla hopplöst och jag undrar när det är mening att jag ska få vila lite?

Det känns så jävla pissigt och jag pendlar mellan att försöka kämpa på, vara ledsen och uppgiven, och att vara arg på mina vänner som verkar tro att det bästa sättet att hjälpa och stöta mig är att häckla mig för allt jag pratar för mycket, inte bor på norrby, inte skriver etc etc eller tjata på mig så fort jag försöker få ta en paus som om jag hade glömt att jag hade ett berg av saker att göra. Varför?

Samtidigt har jag ett fantastiskt förhållande som bär mig men som jag är rädd att jag ska köra i botten för att jag inte orkar vara glad och tålmodig utan bara känner mig ledsen, gnällig och sur.

Som tur va fick jag prata med min fina syster så att jag iaf fick stopp på tårarna men jag vet liksom inte var jag ska få energi ifrån?

Snart ska jag till Sthlm och ha aspirant avslutning, och de är så fina att jag hoppas det ska göra mig glad men jag är rädd att minsta motgång ska resultera i en gråtattack och jag tror inte jag orkar en till idag.

Snälla Gud ge mig kraft, Amen

Väldig ordning när det är uppsats på gång

Ja som ni förstår håller jag på och skriver på min C uppsats eller ja inte nu men tidigare idag.

Sen blev jag alldeles för trött och började plocka i ordning på mitt rum, möblera om på korridorens anslagstavla osv. Så nu har jag skrivit en del och sen fått ordning på rummet. Så det har på nått vis varit en trevlig kväll jag känner mig tillfreds och så.

För övrigt är mina korridorare är väldigt fina. Tidigare idag har två av dem blivit glada över att jag inte ska flytta vilket kändes kul. Och nu fyllemessar Jocke och bestämmer frukost dejt för att berätta om kvällens äventyr och säger att jag är näst bäst i korridoren (eller kanske bäst förutsatt att han inte hittar en brud som vill ligga med honom, det trumfar så klart!). Fint att veta att man är uppskattad (:

Nu har pojkisen dykt upp efter spelkväll med grabbarna. Så nu blir de mys och sen hopp i säng ska upp tidigt imorn. Ska försöka skriva lite till innan det är dags för infomöte om höstens verksamhet i Helga och sen iväg till Sthlm på mässa och aspirantavslutning med de fantastiska kidsen!

Rött och blått!

Jag har en otroligt vacker människa hos mig.!

ibland får jag en tår i ögat när jag tänker på det.

Önskar att jag kunde uppskatta det ännu mer, faktiskt förstå fullt ut hur fint det är!

…att det jag ibland trodde aldrig skulle ske faktiskt har hänt.

Men då kommer rädslan

Jag viskar för mig själv…

…se bara till att du inte förstör det här fina, låt det inte rinna iväg.

Men hur gör man det? Hur ser man till att inte kväva, att växa men inte förändras för mycket, att inte bli nått annat än det han föll för?

Får man skriva det här? Är det för utlämnade eller känsligt?

Uppsats och tankar på flytt

Idag sitter jag och faktiskt skriver uppsats! Det känns overkligt men bra och jag frågar mig varför jag inte gör det oftare.

Mitt i den tanken knackar Jocke på och vi ägnar en stund åt att analysera mina enligt Jocke (som iof har missuppfattat vem de handlar om) onda plan att flytta ihop med fattiga män för att få bestämma hur inredningen ser ut. Sen kallar jag hans rum för en uteliggares hem vilket sen uppdateras till ett sopprumshem på östermalm när han framhåller att han har Rene Magrit på vägen. Nu har jag lånat en Kent skiva och bloggar lite innan jag ska skriva mer och sen käka middag.

Idag har jag annars våndats över hur fan jag ska ställa mig till att flytta så nu känns det rätt skönt att det troligtvis inte blir av. Tänker att jag ska fortsätta söka för att se vart jag hamnar i turordningen men det här med att flytta får nog ligga på is ett tag eller iaf tills efter sommaren.

Nej nu ska jag åter gå till skrivandet så jag kan känna mig duktig sen!

Best video ever

Great music, great video, important message!