2012 i frågor

Denna fina sammanfattning i frågeform har jag lånat rakt av från min nyaste idol Underbara Clara. Läs gärna hennes sammanfattning här.

Gjorde du något 2012 som du aldrig gjort förut?

Blev sambo med M och sydde en kjol

Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?

Nej inte i år men om några år börjar det nog knaka i fogarna (förhoppningsvis bara de metaforiska)

Dog någon som stod dig nära?

Ja, i min engelska släkt blev vi hela tre färre och en hel gren av familjeträdet är nu försvunnen sedan min farfar, hans syster och deras styvmor alla gått bort under året. Två av tre väldigt plötsligt så jag har nog inte riktigt hunnit smälta det än.

Vilka länder besökte du?

Det har varit ett stort rese år 2012. I våras var jag i England i nästan tre veckor, hälsade på vänner, gick på min kusins bröllop och var på en studieresa i London. I somras var jag i början i Grekland med Mamma, Bonus Pappa och Syrran och sen på slutet åkte jag och M på en mysig och kyrktät resa till Rom. I månadsskiftet Okt/Nov bar det av till Jordanien, Palestina och Israel på en resa om internationell diakoni och mission med en grupp från Uppsala stift. Både i Sept och Dec har det blivit korta resor till England på begravning och minnesgudstjänst men det har också under året blivit flera resor med M till Gotland.

Är det något du saknar år 2012 som du vill ha år 2013?

Mer rutiner, bön och träning.

Vilket datum från år 2012 kommer du alltid att minnas?

2 juni, när jag och M flyttade ihop. Vilken dag! Vi hämtade grejer på 3 ställen plus IKEA samtidigt som M skrev tenta, hade aldrig gått utan superfina vänner!

Vad var din största framgång 2012?

Att vi fått det här med att bo ihop att funka.

Största misstaget?

Att jag slarvat med rutiner och att ta egen tid.

Bästa köpet?

Min nya cykel.

Vad spenderade du mest pengar på?

Mat, tyg och pysselgrejer. Så 2013 ska det bli kjolar och nya gardiner!

Gjorde någonting dig riktigt glad?

Att få ha ett himla intressant sommarjobb, där jag lärde mig massor och var uppskattad.

Vilka låtar kommer alltid att påminna dig om 2012?

Ingen låt sådär direkt men en skiva, Let Them Talk med Hugh Laurie. Jag och M lyssnade en massa på den när vi såg sista säsongen House M.D.

Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?

Oj svår fråga det beror väl på vad man jämför med det har pendlat en del men allt som allt har det nog varit ett gladare år.

Vad önskar du att du gjort mer?

Gått och lagt mig i tid, pratat mer med Gud och varit mer själv.

Vad önskar du att du gjort mindre?

Stressat.

Blev du kär i år?

Nja men jag ha nog blivit mer kär.

Favoritprogram på TV?

Historieätarna och Från Sverige till himlen.

Bästa boken du läste i år?

Call the midwife av Jennifer Worth, blev också en riktigt bra tv serie som gick på BBC och SVT.

Största musikaliska upptäckten?

Att Hugh Laurie släpp en skiva med blues.

Något du önskade dig och fick?

En symaskin.

Något du önskade dig och inte fick?

Ja säkert men då får man fixa det själv.

Vad gjorde du på din födelsedag 2012?

Var mitt i min Englands turné så jag var hos min faster och hade det mysigt. Fick choklad tårta!

Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre?

Lite fler dagar i veckan?

Vad fick dig att må bra?

Bloggande, att få skapa, och avklarade studier.

Vilken kändis var du mest sugen på?

Underbara clara har läst mer än fem års bloggande nu under hösten.

Vem saknade du?

Världens bästa Anna, hon bor bara i Sthlm men vi har svårt att få till att ses. Allt som allt många vänner jag sett lite av i år.

De bästa nya människorna du träffade?

Andreas och Emma från Jerusalemresan och så min käraste nya vän Mikaela.

Mest stolt över?

Att jag sparat pengar så jag kan betala av mina studielån i England.

Högsta önskan just nu?

Att den kommande terminen ska vara givande och att jag ska lyckas med mina nya mål om rutiner och ett hälsosammare liv med mer sömn och mindre stress så att jag kan vara produktiv, utvilad och glad. Och att jag ska lyckas skapa mer till och tydligare plats för Gud i mitt liv.

Mycket roligt och en sväng Florence Nightingale

Länge sen sist som vanligt men en hel del kul att berätta för ovanlighetens skull. För dem av er som inte lagt märke till detta så brukar jag återfalla i bloggandet när livet inte är så kul, men nu är detta icke fallet!’

Har idag muntat en bok som jag haft släpande i evigheter och klarat detta galant så nu är jag äntligen registrerad på C kursen som jag läser vilket i sin tur betyder att jag ska få tolv papp av CSN på fredag!!! Detta ska då firas med att boka biljetter till NY för att hälsa på min kompis Anna i slutet av mars. Hon har pluggat i NY i fyra år nu och slutar till sommaren så nu är det verkligen på tiden att jag pallrar mig ditt!

Annars så känns det jätte skönt att för tillfället bara ha en uppgift framför mig, att läsa kyrkohistorie-band! De är sex stycken, det är mycket att läsa men samtidigt är det inget krångel de är bara att köra!

 

Sen så har det ju varit alla-hjärtansdag, och jag va som nog många andra rätt rädd för att bli besviken. Men min fantastiska kille tryckte några ipren, drog sig upp ur sjukdomsträsket, köpte jättefina blommor och vi hade en fantastiskt mysig och fin kväll. Denna kraft ansamling hade dok som resultat att han nu är helt hysteriskt sjuk. Han är så sött , jag har aldrig sett någon se så ynklig ut i så många timmar i sträck. Igår lämnade han inte min säg till kl19! Men det är lite mysigt att ta hand om honom också. (men de får ni inte berätta för Joni!) Nej men nu hoppas jag han ska må bättre ikväll/imorn, annars får jag tvinga iväg honom till vårdcentralen.

 

Nej nu ska här sovas! Imorn ska jag iväg till jobbet där det ska läsas enligt min nya plan!

Frid och allt gott /H

Vårterminsavslutning

Ikväll har vi haft vårfest och terminsavslutning med stiftsgruppen. För er som inte är inbitna Uppsala teologer, är detta en samling studenter som är, funderar på eller önskar bli antagna till att läsa till präster för i detta fall Stockholms Stift.

Det var en riktigt lyckad avslutning. Vi grillade i PIUS “trädgård” och hade en tregrenig femkamp, med stiftkunskap, psalmöversättning och psalmnummers matte. Ordförande Omar tog över platsen som lekmästare från fjolårets vinnare stiftsgruppens ena kaplan Fredrik efter en överlägsen vinst i psalmnummers matten!

Allt som allt var det som sagt en väldigt fin kväll och det klarnade verkligen för mig hur mycket stiftgruppen betyder för mig men särskilt vad den betytt under den här terminen. Det har blivit ett efterlängtat sammanhang som jag har fått växa och vila i. Och liknelsen vid en liten extra familj är känns inte långt borta när storebröderna står och tjafsar om hur det ska grillas medan syrorna retas och föräldrarna säger åt oss att inte vara skadeglada och sluta slås.

Nej vi är ett riktigt fint gäng och det känns plötsligt väldigt långt tills vi ska ses igen i höst. Förhoppningsvis syns vi kanske nånting i sommar men det är inte riktigt samma sak om inte hela familjen är med!

Om ni läser detta så önskar jag er alla en riktigt fin sommar
och hoppas vi ses igen i höst!

Mycket har hänt, för mycket

Nu va det väl nästan en evighet sen jag skrev sist och det har hänt så otroligt mycket tänkte att jag den närmaste tiden skulle försöka uppdatera lite gamla grejer huller om buller med en hel del nytt.

Igår ringde min vän Sofia från sthlm och berättade att vår vän Chantal hittats död natten mellan lördag och söndag. Jag var på universitetet med två vänner som va jätte finna och det var väldigt skönt att jag inte va själv när hon ringde. Jag kände mig så otroligt chockad jag hade sett löpet på måndagen och tänkt att det där kan ju vara någon som nån jag känner känner. Jag hade inte ens en tank på att det kunde vara så nära! Sen åkte jag till sthlm och träffade Sofia och Elin. Vi besökte platsen och lämnade blommor och det va så fruktansvärt obegripligt att stå där, dels för att ingen riktigt vet vad som hänt och det kändes bara som “Herre Gud va har hänt här!” Massor med nära och kära och andra som bryr sig hade lämnat en massa blommor och tänkt ljus och skrivit så sjukt fina saker.  Det satt en jätte fin bild på henne där och bilder på henne och Agnes och det är bara så obegripligt. Så nära och ändå så långt bort. Vi sågs inte särskilt ofta nu för tiden men vi har delat en så lång del av våra liv och nu är hon bara borta, alla drömmar, alla planer, alla skratt. Vi minns dem och hoppas att vi aldrig glömmer men det ska inte vara så här. Jag vet att Chantal är hos Gud och hon har det bra där men det gör liksom ingen skillnad. Hon borde vara här! Hon ska vara med sin mamma och pappa, med sina syskon, med Agnes och alla andra vänner! Vi träffade Varja där och bara kramade om henne och sa hej. Sen gick vi och satte oss och pratade, men vi va alla så slut. Elin hade Sofia inte fått tag på för hon va på jobbet så hon hade sett det först på löpet, och den chocken kan jag inte ens tänka mig. Sen gick jag hem till mamma en sväng innan jag åkte hem till  Uppsala. Det va lika bra att komma hit på kvällen när jag kunde ta sällskap med Catharina, ville inte va själv just då. Det är som Agnes sa det går i vågor, ibland känns det ok och jag kan vila i att hon har det bra även om det gör ont i oss. Ibland vill jag bara inte tänka på det och bara vara som vanlig och ibland som nu känns det bara helt i brist på bättre ord fruktansvärt!

Tack till alla ni som finns där för mig och alla andra, det kanske inte alltid märks men ni gör att det funkar.

Jul jul stålande jul?

Julen känns alltid som en väldigt bipolartid. Å ena sidan är jag en julälskande unge, å andra sidan en pessimistisk cynisk tonåring. Jag tror att alla ska bråka och vill helst skita i det, men samtidigt är jag en romantiker som älskar när hela släkten samlas och allt är pyntat och fint. I söndags firade vi jul med mamma och Daniel och även om jag älskar att både ge och få presenter så kändes de lite överkonsumption att ha 36 julklappar på 4 vuxna! Framförallt när detta för min och Emmas del knappt va halva julen. Imorn åker vi till England med pappa för att fira jul där i 3 omgångar!!! Men men de ska bli väldigt kul att träffa alla så man får väl försöka lägga fokus på det.

Var på Akademibokhandeln idag och stog och tittade i en av “Barnkammar boken” böckerna som hade tema poesi. Då hittade jag en vers som jag minns från en bok min mamma läste för oss när vi va små. Har tänkt på den men bara kunnat komma på början. Tycker att den är jätte fin och i bocken är det jul så de passade så bra att hitta den just nu.

 

“Det går en ängel kring vårt hus,
han bär på två förgyllda ljus,
han bär en bok uti sin hand,
så somna vi i Jesu namn.”

 

På ett annat uppslag hittade jag brev barn skrivit till Gud som va så där fint ärliga som bara barn kan vara, här är några förrhoppningsvis korrekta citat:

 

“Hej Gud, Hatar du plast blommor? Det had jag gjort om jag gjorde riktiga.”

“Kära Gud, Förlåt att jag inte skrivit tidigare men jag har inte lärt mig förren nu.”

“Kära Gud, Vad hände med dem som inte tror på dig är det en som undrar. Hälsningar en vän”

 

Nu är det nog dags att lägga sig, man blir så trött av att vara ledig!
Har föresten tagit lite fina bilder som jag ska försöka få upp snart.

Until we meet again: Those who will not love themselves can only dream of fully loving others?

Bööggen brinner

I mândags va det ju som sagt Sechseläuten (har du ingen koll läs föregânede inlägg) sâ Beda sa att jag kunde släppa av Kevin hos honom strax efter fyra sâ jag skulle hinna gâ vilket ju va snällt. Väl inne istan träffade jag Annika och tillsammans lyckades vi hitta dem andra mitt i folkvimmlet. Linnea hade dessutom hittat tvâ canadensiska och en americansk turist i en park medans hon väntade pâ att vi andra skulle pallra oss in och efter som de ocksâ hade tänkt gâ och titta pâ festligheterna sâ slog de följe.

Sâ efter en kort vänta med detta trevliga nya sällskap va det dags. I âr tog det lite över 12 minuter innan Bööggens huvud exploderade, vilket lovar en riktigt fin sommar!

Sâ här gâr det till när de annars sâ ordentliga schweitzarna firar vinters slut.

 Senare pâ kvällen träffade vi Mike’s (den ena Kanadensiska turisten) kompisar som bor och jobbar ett âr här i Zürich. Tillsammans gick vi till en stor park och drack vin och umgicks innan vi drog vidare och avslutade (inte allt försent mânga skulle ju jobba dan efter) kvällen pâ Paddy O’Rielly’s en irlänsk bar i stan. Sen sâ drog jag hem till Annika och sov över där vilket va trevligt. De e skönt att slippa âka hem själv för jag höll pâ â bli förskyld och va rätt trött.

Trevligt att de va sâ varmt att man kunde sitta i parken!

Bättre sent än aldrig (skriven 20/2-09)

I vanlig ordning har jag försummat det här med skrivandet så fort det händer andra mer eller mindre trevliga aktiviteter. Detta gör dok att det är roligt att gå in och läsa vad man tänkte för typ en månad sen. Sen det inlägget skrevs så har jag hunnit skaffa ett jobb, tröttna på det, hitta ett nytt , boka både en och två semestrar, säga upp mig och plannera ännu en flytt utomlands.

Om vi tar det från början så fick jag jobb på Jane Norman (en klädbutik på drottningggatan där jag jobbade extra lite föra julen. Jag fick en tjänst på 25% så där jobbar jag 10 timmar i veckan och lite mer när nån av dem andra är borta. Men det tog väl inte så lång tid (ca 2 veckor) innan jag insåg att det är sjukt tråkigt att gå å rätta till kläder på galgar, speciellt om ens enda arbetskamrat är rätt trist.Så jag tittade väl en del efter andra jobb utan nån vidare framgång. Men sen så en dag när jag pratade med Rizzo i telefon och beklagade mig över min trista situation så föreslog hon att jag skulle komma ner till Zürich och au paira precis som hon. Min reaktion va  väl typ tja varför inte. Så vi kom överens om  att hon skulle sätta upp en lapp i svenska kyrkan i Zürich och  jag skulle kolla lite på nätet. Ja och de mer jag tänkte på det de mer sugen blev jag, det där med att au paira va ju något jag tänkt på att kanske göra redan innan jag började på universitetet. Så jag kollade runt en del på nätet och anmälde mig till några au-pairförmedlingssajter.
Å så helt plötsligt när jag va och skulle fika med Sofia på 44:an så ringde det från Zürich! Det va Camilla, en 35 årig hudterapeft som undrade om jag kunne tänka mig att komma och vara au pair till hennes snart 4 åriga son Kevin. Och det kunde jag ju defininitivt tänka mig. Så efter att ha pratat lite så kom vi fram till att jag skulle prata med Matilda lite om lön etc och sen skulle vi höras igen nästa dag. Ja och efter lite mer samtal och mail så är det nu klart att jag ska åka till Zürich.

Grym sol längtan bekämpas med onödigt intellektuella/preto aktiviteter

För att min förtrycka kropps bultande längtan efter sol och värme ägnar jag mig åt diverse trevliga små aktiviteter. Är man arbetslös så kan man i alla fall passa på att samla vuxenpoäng, bara att vara inskriven hos arbetsförmedlingen måste ju generera minst en halv poäng. Idag efter att ha käkat lunch på Vurma med Anna så tog Nina och jag sällskap till Fridhemsplan där jag efter ha sagt hej då till Nina, så började vuxenpoängssamlandet (???, efter min tid i England gör sammansatta ord mig mer förvirrad än någonsin!) med att jag storhandlade på pris extra och sen åkte hela vägen hem till Söder med mina kassar. Väl hemma packade jag upp mina kassar av bl.a. vetekli, dinkelmjöl och broccoli. Sen har jag  ägnat kvällen åt att  baka grovt matbröd och att  mysa i soffan med mina nya tofflor.

Morgondagens schema är även den helt i linje med inläggstiteln. Först ska jag besöka riksdagen där jag från kammarens åhörarläktare ska lyssna på årets första partiledardebatt innan jag på väg till blodcentralen åker och lämnar in mina nya stövlar hos skomakaren för att klackas om. Väl på blodcentralen ska jag lämna ifrån mig ca 10%/4.5 dl av mitt mycket eftertraktade blod till bättre behövande, innan jag ska träffa Mia och uppdatera mig lite om förhållandena på mitt kära Kungsholmen.  Sen bär det av hem igen för någonsorts mellanmål eller dylik innan jag ska gå på veckans ungdomsmässa i Katarina kyrka.

Som sagt är det coola kidsen grymt avundsjuka på min hippa livsstil.

Ska försöka skriva imorn och berätta om hur det gick med alla planer.

Klart slut.

Ps. Nu kom tidningen.