Bilden för vecka 4

Tjo ho det blir många inlägg idag.

Tänkte att även vecka fyra skulle få sig en bild.

"I'm not a bowling ball, I'm an otter ball!"

Här har vi min älskade Catta med veckans annars sötaste bild på en liten utterboll!

Tack bästisen för en mycket trevlig pluggkväll!

Nu är det läggdags.

Kommentarer och Bezzerwizzrar

Hej på er ni godhjärtade själar som läser dessa små tankar som jag emellan åt orkar få ner i datorn.

Tänkte mest skicka ut en lite uppmaning i cyberrymden om att ni jättegärna får kommentera mina små tankar eller länka till era egna tanke-ansamlingar.

 

Annars så ska jag genomföra ett litet socialt eller kanske mer närmiljös orienterat experiment så från kl typ 15 i eftermiddags (torsdag) tills kl 09:45 på söndag ska jag inte lämna min korridor. Tänkte att det kan bli en spännande omväxling från att inte befinna mig på samma ställe i mer än ca 24 timmar. (med undantag då ibland för längre stunder på norrby) Det är nog allvarligt menat otroloigt länge sedan jag spenderade mer än 18-24 timmar hemma hos mig själv!

Så idag har jag köpt den mat som jag behöver och tänker nu vara hemma!

Ikväll kommer några vänner över och spelar Bezzerwizzer och sen ska jag bara vara hemma och plugga och ta de lugnt. Ska bli väldigt skönt faktiskt. Bara vara i sin egen sfär.

Nej nu är de dags att fixa dip och äta lite!

Ha de gött och ta tillfället i akt att babbla lite i kommentars fältet!

/H

Var är kärleken?

Varför har vi kristna så svårt för att bete oss kristet? Varför hjälper vi inte varandra? Varför handlar det så mycket om prestige och att upprätthålla en bild utåt? Vad är det som får en att mota bort ett syskon i Kristus istället för att erbjuda sin hjälp eller fråga hur det är? Ibland blir jag bara så trött.  Var är tålamodet? Var är självinsikten?  Var är kärleken?

To be or not to be me

Igår va jag hos några nära vänner och hängde, kollade hockey och pratade. Vi är nämligen rätt nära allihopa och tyvärr har vi lyckats fastna i en rätt hård jargong som alla är rätt trötta på men som visat sig vara väldigt svår att släppa. Vi har pratat om de lite av och till men nu va 4 av 5 med och vi hade en ordentlig diskussion som jag tror och hoppas ska gör det lättare att hjälpa varandra att sluta. För som vi sa så är vi alla tillräckligt stressade, trötta och fula med tankar och funderingar att vi behöver en lugn vrå och inte mer påfrestningar.

Men när vi pratade så kom det upp att man ju inte alltid uppfattas som man själv vill eller tror man ska uppfattas. Det är en rätt självklar grej men som i alla fall jag tycker är rätt jobbig. Jag brottas rätt mycket med att jag känner att jag allt för ofta inte lyckas förmedla den del av mig själv som jag önskar folk såg… Vilket i sig gör mig väldigt självmedveten och obekväm, jag får jättesvårt att slappna av i sociala sammanhang. Jag känner då att hur jag än gör blir det fel, antingen känner jag mig missuppfattad eller så känner jag mig konstlad och obekväm.
Min vänner som känner mig bättre dem ser ju mer av alla sidor och där funkar det men det är det här med nya människor och första intryck…
Ja ja de är väl inte helt lätt men man fårväl försöka på nått vis.

The rest of your life starts now…

Mycket har hänt, för mycket

Nu va det väl nästan en evighet sen jag skrev sist och det har hänt så otroligt mycket tänkte att jag den närmaste tiden skulle försöka uppdatera lite gamla grejer huller om buller med en hel del nytt.

Igår ringde min vän Sofia från sthlm och berättade att vår vän Chantal hittats död natten mellan lördag och söndag. Jag var på universitetet med två vänner som va jätte finna och det var väldigt skönt att jag inte va själv när hon ringde. Jag kände mig så otroligt chockad jag hade sett löpet på måndagen och tänkt att det där kan ju vara någon som nån jag känner känner. Jag hade inte ens en tank på att det kunde vara så nära! Sen åkte jag till sthlm och träffade Sofia och Elin. Vi besökte platsen och lämnade blommor och det va så fruktansvärt obegripligt att stå där, dels för att ingen riktigt vet vad som hänt och det kändes bara som “Herre Gud va har hänt här!” Massor med nära och kära och andra som bryr sig hade lämnat en massa blommor och tänkt ljus och skrivit så sjukt fina saker.  Det satt en jätte fin bild på henne där och bilder på henne och Agnes och det är bara så obegripligt. Så nära och ändå så långt bort. Vi sågs inte särskilt ofta nu för tiden men vi har delat en så lång del av våra liv och nu är hon bara borta, alla drömmar, alla planer, alla skratt. Vi minns dem och hoppas att vi aldrig glömmer men det ska inte vara så här. Jag vet att Chantal är hos Gud och hon har det bra där men det gör liksom ingen skillnad. Hon borde vara här! Hon ska vara med sin mamma och pappa, med sina syskon, med Agnes och alla andra vänner! Vi träffade Varja där och bara kramade om henne och sa hej. Sen gick vi och satte oss och pratade, men vi va alla så slut. Elin hade Sofia inte fått tag på för hon va på jobbet så hon hade sett det först på löpet, och den chocken kan jag inte ens tänka mig. Sen gick jag hem till mamma en sväng innan jag åkte hem till  Uppsala. Det va lika bra att komma hit på kvällen när jag kunde ta sällskap med Catharina, ville inte va själv just då. Det är som Agnes sa det går i vågor, ibland känns det ok och jag kan vila i att hon har det bra även om det gör ont i oss. Ibland vill jag bara inte tänka på det och bara vara som vanlig och ibland som nu känns det bara helt i brist på bättre ord fruktansvärt!

Tack till alla ni som finns där för mig och alla andra, det kanske inte alltid märks men ni gör att det funkar.

Öppenhet

Jag funderar rätt mycket på det här med öppenhet, eller att våga öppna sig. Att våga visa sig sårbar, svag, rädd och otillräcklig. Varför är det så svårt att öppna sig ens för dem man vet aldrig skulle döma ut en? För dem som man vet vill höra mer, komma närmare?

Men nått tar emot, nått gör att de där vältränade sköldarna inte viker sig.

En gång i tiden hade man inte överlevt utan dem, nu är de mest i vägen.

Vi vet ju att vi alla är rädda, sårbara och otillräckliga ibland. Varför skulle ens vänner bli chockade av att höra det, varför skulle sköldarna behövas bland dem man älskar?

Jag måste lära mig att våga mer, tro mer, lita mer.

Och acceptera att om man öppnar sig är att man blir sviken, besviken och det gör riktigt ont. Men om man inte öppnar sig, vad händer då?

Bostad, cider och trevliga tjejer.

Veckans innehåll i ett nöttskal.

Letar ju för fullt efter nånstans att  bo i Uppsala. Vill verkligen försöka hitta nått innan vi börjar så man slipper hålla på och flytta runt och stressa samtidigt som man ska försöka komma in i studierna och bekanta sig med en ny stad. Längtar också så grymt mycket efter att ha nått eget, att ha alla sina grejer på ett ställe etc. Så om du har nått tips oom nån som vill hyra ut en 3a i Uppsala så är det bara att höra av sig.

Sen har det drukits riktigt god fransk cider med Eloise och Nina på fredagens picnic. Jag gjorde jättegod pastasallad och sen satt vi och snackade och pimplade cider i tanto vilket va riktigt trevligt. Eloise ska ju snart flytta till Prag så de va kul att ses innan hon drar. Ska försöka träffa henne igen i dagarna när hennes nya kille är här och hälsar på. Vore kul att träffa honom igen och hälsa att de e bäst att han tar han om  henne.

Ja och sen va de ju dem trevliga tjejerna. Denna veckan har det ju varit gott om dem. Utöver Eloise och Nina så har jag även träffat två av mina bästa vänner Sofia och Matilda. Å så har jag ju hängt med min blivande “flatt mate” Hanna, och hör och häpna även lyckats käka middag med syrran! Matilda ska för övrigt åka till Kina igen på tisdag så det va riktigt kul att träffas och verkligen snacka och umgås innan hon drar iväg hem till grabben på en månads semester i Beijing och en kort resa till Malaysia. Man ju försöka påstå att man inte är lite avis. Samtidigt är det väldigt skönt att bara var hemma också efter så mycket resande som det varit på sistone.  Sen så är det ju en vis en som jag har svårt att få ur tankarna men där får vi väl bara vänta och se va som händer.

Imorn ska jag förska ta det lugnt men även komma ut lite. Och så ska jag lägga upp lite bilder som inte blivit av att fixa med. Men go natt så länge…

Borta bra men hemma bäst

Om någon förutseende person för ett år sen sagt att om 12 månader så är “Borta bra men hemma bäst” det ordspråk du kommer välja för att summera ditt liv så hade jag nog tittat på dem med en rätt tveksam blick. Nånstans långt nere i magen hade kanske nånting ryckt till men det hade snabbt tryckts bort av det överplanerande och rationaliserade intellektet.

Men nu är jag i alla fall hemma igen och stormtrivs! Vännerna är mysiga, familjen är gullig, svenskarna är både snygga och trevliga, Stockholm är det vackraste jag sett och landet är lagom. Undrar bara hur de ska gå när jag ju förmodligen ska flytta till Uppsala i höst? Tänkte säga att de känns skumt att planera a flytta till en stad jag aldrig varit i men sen kom jag på att de har jag ju typ redan gjort två gånger. Jag hade bara varit i Manchester i 2 dagar när jag bestämde mig för att flytta ditt och hade aldrig varit i Zürich innan jag flyttade ditt. Så de löser sig säkert. ska faktiskt till Uppsala en sväng nu i slutet av månaden för att gå på min kompis Hannas skiva och sen ev. igen för att träffa Anja (en annan kompis jag lärde känna i Zürich). Så jag hinner nog titta runt en del och förfasa mig innan det är dags att packa flyttlasset och dra. Är bara sjukt överlycklig att jag slipper “flygflytta” igen! Det är typ de värst jag gjort att flygflytta både ditt men speciellt hem från Manchester och Zürich med för den delen! Det ska bli så sjukt nice att bara ta bilen slänga in det jag vill ha med och köra iväg. Och glömmer man nått kommer  det bara att ta tåget ner och hämta det!
Idag kom Sofia över och käkade frukost sen tog vi en promenad bort till Monteliusvägen ovanför Slussen innan vi skildes åt. Hon skulle träffa en vän och jag trotsade de hotande molnen och tog en långpromenad hela vägen bort till Långholmen, runt Hornstull och längs med Årtsviken hem till Skanstull. Det var jätte skönt, lugnt och avslappnande men samtidigt uppiggande. Ska definitivt börja promenera mera. Har dessutom bestämt mig för att inte skaffa ett nytt busskort så nu måste jag hämta cykeln hos pappa, kanske ska ta och gå ditt imorn? Är nog egentligen en kortare promenad en den jag tog idag känns bara långt att säga att man ska gå till Solna. Sen när jag hämtat den så måste jag ta med den till cykelverkstaden för bromsarna är läskigt dåliga! Nej jag e allvarlig om du ser mig komma cyklande så se till att håla dig ur vägen. Som tur för andra e jag en riktig fegis så jag cyklar sakta. Nej men så dem ska jag försöka få byta och sen får vi se skulle egentligen behöva en ny sadel men men vi får se hur långt cashen räcker.

Sen så har jag tittat en massa reden innan jag åkte till Zürich på mobiler och abonnemang etc för dels vill jag ha ett abonnemang så det blir lite billigare att ringa men sen så har min mobil även gått över i nått som bara kan beskrivas som konstant ljudlös. Så nu har jag kollat en massa och kommit fram till efter som jag “behöver” en ny mobil och framför allt efter som jag snart ska flytta och behöva skaffa eget bredband så är det billigast eller mest prisvärt med 3. Dem har ett erbjudande på en LG touchtelefon med 8 megapixel kamera och dolby mobil (gör att man får mycket bättre ljud när man spelar musik). Tecknar man den i 18 mån med 3Pott399 (kostar 399 i mån men då får man ringa eller köpa tilläggstjänster för hela beloppet) så får man mobilen helt grattis och får surfa hur mycket man vill under hela bindningstiden utan extra kostnad. Så för min del är det typ perfekt, speciellt de här med internet för det kan man även använda som trådlöst internet med sin dator. Och det blir ju jättebra när jag ska flytta till Uppsala i höst för då slipper jag skaffa ett annat internet och kan dessutom använda det här var jag än är. Så allt som allt verkar den skitbra! Ska ta och klämma på den lite mer imorn i nån 3butik men sen ska jag nog slå till.

Men nu är det dags för sängen. Ska ju ut och gå en massa imorn!